Gående på vattnet 002

När jag läser engelska poeter hittar jag påfallande ofta dikter om ras, klass, kön, språk, politik, estetik och poesins plats i vardagslivet. Det är en poesi som kännetecknas av sina skillnader, sina motsägelser – den är levande här och nu. Som Maura Dooleys kärleksdikter eller Pauline Stainers religiöst färgade dikter, de senare ¨helig poesi för det vetenskapliga 2000-talet¨ som en poetkollega uttryckte det.

I Stainers poesi finns en vetenskaplig empiriker som samtidigt lutar sig mot det metafysiska eller heliga. Hennes dikter är så starka och tydliga att de påminner om den under sin egen livstid ignorerade amerikanska metafysikern Emily Dickinson. Stainer är dock intensivt engelsk, men inspireras av ett otal källor: medeltida lyrik, österländsk såväl som västerländsk konst (Rembrandt, Vermeer och da Vinci figurerar i dikterna), kristen liturgi, och hon har en ingående kännedom i kemi och optik. Ändå bottnar dikterna alltid i en djup humanism, i detta finns ingen motsättning.

Mitt tolkningsurval, Pauline Stainer: Gående på vattnet, har just utkommit på Rosengårdens förlag (ett systerförlag till H:ström).

Beställ boken på http://forlag.hstrom.se/

Stainer - Archant Suffolk
Pauline Stainer
Pauline Stainer är född 1941. Hon studerade engelska vid St Anne’s College, Oxford och tog senare en magisterexamen i filosofi vid Southampton University. Hon gav inte ut sin första diktsamling förrän vid 48 års ålder och valdes under 90-talet in i New Generation Poets. 1996 hamnade hennes fjärde diktsamling The Wound-dresser’s Dream på korta listan till Whitbread Poetry Award. The Honeycomb (1989), Sighting the Slave Ship (1992) och The Ice-Pilot Speaks (1994) blev alla Poetry Book Society Recommendations, liksom The Lady & the Hare: New & Selected Poems (2003). Hennes diktsamlingar ges ut av Bloodaxe Books. 
Efter många år på landsbygden i Essex och sedan på Orkney-ön Rousay bor hon nu i Suffolk.

EN AV ÅRETS BÄSTA BÖCKER!!

14 december, 2008

Stefan Helgesson väljer Abigails liv som en av årets bästa böcker i Dagens nyheter med motiveringen: ”För att nigerianen Chris Abani avlyssnar den unge Abigails misär, längtan och lust med sådan ömsinthet. Översättaren Roy Isaksson jämför med Marguerite Duras. Det är träffande.” (081213)

”Chris Abanis kortroman Abigails liv (Celanders Förlag) är en grym historia om ojämlika ekonomiska förhållanden och snedvridna relationer mellan könen. Med en historia som utspelar sig både på Nigerias landsbygd och i London visar Abani hur kolonialismen hittar nya vägar ända in i vår egen tid. Historien är berättad med ett så vackert språk att man bör läsa boken långsamt för att kunna ta in såväl formuleringskonstens skärpa som den underliggande historiens fasa. Det är en väl värd långsamhet.”

Så skriver Oskar Broberg i nättidningen ALBA 20081002.

tystnaden_innan_vi_talar4

Att älska, att inkludera, att minnas, att ständigt tränga djupare in i det personliga är kännetecknande för Sydafrikas poetiska stjärnskott Gabeba Baderoon (född 1969). Hon debuterade 2005 med den mycket uppmärksammade diktsamlingen The Dream in the Next Body (Kwela/Snailpress).
Med bara tre diktsamlingar bakom sig är hon redan internationellt etablerad och har deltagit i poesifestivaler runt om i världen. Hon återkommer ofta till Sverige, senast som gäst vid Bokmässan i Göteborg 2007 där hon läste sina varma och livsbejakande dikter i Rum för poesi.

Gabeba Baderoon interviewd by Victor Dlamini

Gabeba Baderoon gestaltar vardagens och kärlekens mysterier både i sin muslimska närmiljö och i sina resor mellan kontinenterna. Hon skriver som hon talar: eftertänksamt, belevat, känsligt, lärt, uppriktigt, ödmjukt. Hon är alltid på jakt efter ögonblickets flyktighet och minnets kalejdoskop. Som en underström i dikterna framträder även hennes politiska medvetenhet och feministiska engagemang.

Nu finns mina svenska tolkningar i en vacker urvalsvolym, Tystnaden innan vi talar, på Bokförlaget Tranan.

Abigail är tonåring, framfusig, modig och självständig, men förs till London från Nigeria av en släkting som försöker tvinga henne in i prostitution. Samtidigt kämpar Abigail med sitt förflutna – modern som dog i barnsäng och fadern som begick självmord.

På en sparsmakad men oförglömlig prosa som påminner om Marguerite Duras skapar Abani ett porträtt av en ung kvinna som kommer att leva länge i läsarens minne.

Abigails liv är en märkligt engagerande roman där varje litet kapitel blottar mer och mer av smärtan och eländet i en ung flickas liv och ger en sorgsen inblick i det mänskliga psykets ömtåliga natur.

Chris Abani är född 1966 i Afikpo, Nigeria. Under senare delen av 1980-talet fängslades han flera gånger på grund av sina texter. Först 1991 lyckades han fly till London, ¨ensam och utan något¨. I slutet av 1990-talet flyttade han till Los Angeles. Abani har redan en rik produktion med flera romaner, kortromaner och diktsamlingar bakom sig. Graceland (2004) blev hans stora genombrott.

Chris Abani räknas redan som en av de stora nya författarna och Graceland har kallats för ¨en vattendelare i den postkoloniala litteraturen¨. Celanders förlag planerar att under de närmaste åren ge en bred presentation av Abanis författarskap för svensk publik.

Bokdata:
Översättning: Roy Isaksson | Utkom september 2008 | Mjukband med flikar 112 s. ISBN: 978-91-976507-3-1 | Omslag och grafisk form: Jens Andersson
Beställ snabbast och till lägst pris direkt från förlaget: www.celanders.se

ANTOLOGI

8 kvinnliga författare från Kronoberg

(Red. Roy Isaksson)

Artea förlag

De 8 författarna Vilma Antunez, Bahtije Breznica, Louise Jansson, Tuva Klinthäll, Tina Löfbom, Susan Norén, Ester Roxberg och Stina Tobiasson har alla på olika sätt anknytning till Kronoberg.

Gemensamt för dem är att de gått skrivarkurs hos Roy Isaksson, som i antologin ’Meningen med livet’ har samlat och redigerat ett urval av sina bästa elevers texter.

På prosa och poesi berör författarna, som mestadels är debutanter, många olika teman. Trots olika ämnen och olika språk finns en genomgående röd tråd i texterna: inte en enda av dem nöjer sig med att bli serverad den vedertagna ’dagens sanning’, alla ställer sig undrande, alla söker de svar på frågan om meningen med livet.

Boken kan beställas direkt från Artea förlag, Dungevägen 2, 352 42 Växjö, www.arteaforlag.se

0470-614 50

DEN BESATTA KÄRLEKEN

29 januari, 2008

Selima Hills poesi har kallats lekfull, vildsint, påhittig, farlig, konspiratorisk, trotsig, galen, förfärligt eftertänksam, ömsint, intelligent, övermodig, subversiv och överrumplande, bl.a.

A Little Book of Meat (Bloodaxe, 1993) är skriven med en kvinnas röst, en kvinna som växer upp på en avlägsen bondgård. Den kartlägger den besatta kärlekens framväxande samtidigt som Hill binder samman sex och religion. ¨En sådan fulländad kombination av det välbekanta och det olycksbådande, det heliga och det profana är, för att citera Breton om Frida Kahlos målningar, ´som en rosett omkring en bomb`¨, enligt kritikern Deryn Rees-Jones.

Hon tilldelar jordiska ting en överspänd, förvirrad glans. Hills värld är som sagt märklig – den är drömlik, hemlighetsfull, ömtålig, rörande och samtidigt lätt olycksbådande.

I en dikt som ¨Den misslyckade bröllopsnatten¨ visar Hill främst på önskningarnas påträngande inverkan. Som alltid går hon direkt på den psykiska verkligheten och vanliga sociala normer är oväsentliga.

Det som i förstone, ur manlig synvinkel, kan verka vimsigt och trivialt (på grund av hennes uteslutningar), är kanske en absolut uppriktighet, en trovärdighet, som låter den psykiska verkligheten inkräkta på den fysiska. Eftersom hennes dikter handlar om att gå sönder och upplösas inombords måste de kanske vara just så splittrade.

Hills mest dramatiska verk är ¨The Accumulation of Small Acts of Kindness¨, dagböcker skrivna av en kvinna före, under och efter en längre vistelse på ett mentalsjukhus. Dikterna rör sig mellan sårbarhet och stabilitet och utnyttjar spänningen mellan en berättande första person och frånvaron av aktiva verb. Knappast någon engelsk poet är mer konsekvent i utforskandet av hur provisoriskt jaget egentligen är.

Boken Violet från 1997 är ett familjeporträtt, lika märkligt som en film av Bunuel eller Almodovar, eftersom hennes spegel alltid reflekterar mer än ytor. Senare böcker: Bunny, 2001 (Whitbread-priset), Portrait of My Lover as a Horse, 2002, Lou-Lou, 2004 och Red Roses (2006).

Min tanke är att göra ett fullödigt urval som täcker in alla de böcker som nämns här. Boken är planerad för PS förlag.

SLÄPLJUS OCH VINGAR

20 januari, 2008

Så kommer den att heta – min nya diktsamling. Tema: tiden, minnet och nostos (hemkomsten). Här följer ett smakprov:

skogsbrynet närmar sig

steg för steg, drömlikt,

ur morgondimmornas vida släp

rullar in

ångestens timmar

i sin ränsel

*

nattens omsorger uppenbaras

taknätsspindlarnas byggnadsverk

alla dessa glimmande räddningssegel

utspända mellan grästuvorna,

öppnade händer

om någon

skulle råka falla från himlen

DOFTEN AV KANEL

19 januari, 2008

Så här ligger det till:

För femton år sedan tjatade jag in Michael Ondaatje på Legenda och översatte Buddy Bolden blues och I skepnad av ett lejon. Sedan köpte Bonnier Alba Den engelske patienten och jag översatte även den och sedan Resan hem.

Därefter har jag av och till jobbat med Ondaatjes dikter och har nu flera urval, ett betitlat Kanelskalaren efter en av hans mest kända dikter om Sri Lanka i hans engelska urval The Cinnamon Peeler, det andra en komplett tolkning av hans senaste samling, Handskrift.

När Bonniers nu har tackat nej till hans dikter känner jag mig fri att gå vart jag vill. Alltså, vilket förlag vill ge ut ett fylligt urval av hans dikter (kanske nästa höst)? Dikterna är ju i sig som små noveller med omisskännlig Ondaatje-touch. Samlingen Handwriting är dessutom en fortsättning och utvidgning av självbiografin Resan hem. För mig har detta ärende högsta prioritet.

Jag har ett nytt projekt surrande i skallen. 1984 tolkade jag och gav ut den första boken av sydafrikanen Breyten Breytenbach på svenska: Blodet på dörrposterna (Fripress). Om jag nu har Dambudzo Marechera på gång hos H:ström, så kan jag väl säga att Breyten är hans vita motsvarighet, en man som suttit fängslad i många år för sitt stöd till ANC, ett slags Rimbaud i Afrika med sina hallucinatoriska skildringar av rasförtrycket.

Breytenbach är svår att översätta. Så mycket i hans lyrik beror på den ofta förekommande stackatoformen, på det pyrotekniska användandet av metaforer i deras bokstavliga betydelse, på förbluffande nybildningar, sammansatta ord, hoplimningar, barnramsor, bibliska uttryck, folkvisor m.m.

Just detta vill jag ge mig i kast med igen – kanske kan man också tänka sig en nyutgivning av Blodet på dörrposterna. Hans senaste diktsamling, som är ett urval av hans dikter ända sedan 60-talet, heter Windcatcher och kom ut 2007. Det är nog den jag siktar på.

Chenjerai Hove
Chenjerai Hove är en frispråkig samhällskritiker, starkt medveten om den koloniala erans orättvisor, såväl som turbulensen i dagens Zimbabwe. Han är romanförfattare, poet, essäist och föreläsare.

Han föddes 1956 på landsbygden nära gruvstaden Zvishavane i Zimbabwe. När han var tio år flyttade föräldrarna till Kadoma väster om Harare. Chenjerai utbildade sig till grundskolelärare och arbetade i yrket 1977-1981.

Därefter blev han litterär redaktör, först på Mambo Press och senare på Zimbabwe Publishing House. Han var också en av grundarna av ZIWI (Zimbabwe Writers Union) och senare dess ordförande 1984-1992.

Romaner: Masimba Avanhu? (1986), Bones (1988, vinnare av Zimbabwe Book Publishers Literary Award 1988 och Noma Award 1989), Shadows (1991) och Ancestors (1996).

Essäer: Shebeen Tales (1994), Guardians of the Soil (1997, intervjuer med Zimbabwes hövdingar och äldste tillsammans med Iliya Trojanow), Palaver Finish (2002).

Poesi: Up in Arms (1982), Swimming in Floods of Tears (1983, tillsammans med Lyamba wa Kabika), Red Hills of Home (1985), Rainbows in the Dust (1998) och Blind Moon (2003).

Han har rest vida omkring både i Afrika, Europa och USA på föreläsningsturnéer. Och varit writer-in-residence vid universitet i Zimbabwe, Leeds i England, Oregon i USA och Leiden i Tyskland.

Under alla år har Hove varit en viktig förespråkare för fri press och kulturutveckling i Zimbabwe. 2001 tvingades han lämna Zimbabwe efter dödshot och fick en fristad i Rambouillet i Frankrike. Under 2005-2007 har han varit fribyförfattare i Stavanger, Norge. Där har han bl.a. haft i uppdrag att skriva en pjäs för norska Nationalteatern.

Hans böcker har översatts till åtskilliga språk, inklusive franska, tyska, japanska, norska, svenska, holländska och danska. På svenska finns sedan tidigare romanerna Ben och Skuggor.

I en essä med titeln African literature: What shall we read? skriver han: “Jag försöker skriva böcker som påminner oss om vad det innebär att vara utan makt eller, till och med, att vara mäktig, och samtidigt sräva efter att återvinna vårt historiska medvetande i en tid när det värsta kan hända både de svaga och de starka i våra samhällen, som gjorts ömtåliga av så många politiska och kulturella krafter.¨

Jag planerar nu ett större tolkningsurval – arbetsnamnet är Regnbågar i dammet.