Författarnas Lagerkvist

17 december, 2013

Alla har väl något slags förhållande till Pär Lagerkvist, som läsare enbart, eller som författare och läsare. Det senare har man velat undersöka i Pär Lagerkvist-samfundets årsskrift 2013, därför lyder titeln: Författarnas Lagerkvist.
477929_jpg_2685840l
I förordet av Magnus Eriksson påpekas att Lagerkvist aldrig bildade skola, men att en författare kan ha betydelse för andra författare utan att vara direkt synlig i texten.
Bland urvalet författare, elva stycken, som här fått ge sin bild av, eller tolkning utifrån Pär Lagerkvist: prosatext, anteckningar eller en diktsamling har ungefär hälften lokal eller regional anknytning: Cecilia Davidsson, Lennart Sjögren, Roy Isaksson, Elisabeth Hjort. Medverkar gör också författarna och debattörerna Ann Heberlein och Torbjörn Elensky, samt Växjös fristadsförfattare Nasrin Madani.
De övriga är Dilsa Demirbag-Sten, Bengt Lewan, Erik Löfvendahl och Björn Raneldid. En hygglig uppdelning genusmässigt, men framför allt ett urval som ger en bra spännvidd, särskilt som några valt ut samma romaner ur Lagerkvists utgivning: Bödeln (1933), Dvärgen (1944) och Barabbas (1950), samt självbiografiska Gäst hos verkligheten (1925).

Detta speglar väl vad de flesta av oss, läsare och eller skribenter, har som starkast i oss, jämte outplånliga dikter, när det gäller Pär Lagerkvist. I svensk översättning tar sig Nasrin Madani an Barabbas, metodiskt och utifrån religionen kontra social rättvisa.
Dilsa Demirbag-Sten kastar Dvärgen in i ett oväntat perspektiv – det kvinnliga – och tolkar romanen utifrån kvinnligt förtryck, att födas in i världen som kvinna. Här finns tankeväckande påståenden, men texten som helhet känns inte så väl underbyggd. Det gör däremot Lennart Sjögrens analys och läsning av Diktsamlingen Aftonland. Både stilistiskt och tankemässig en absolut höjdpunkt. Björn Ranelid serverar mig den mest underhållande och fyndiga texten där Barabbas och Bödeln möts på värdshuset. Ann Heberlein skriver kort och suveränt och drar paralleller ur sin egen erfarenhet. Cecilia Davidsson skriver längst och mest personligt, Roy Isaksson sticker ut genom sin egen diktcykel under rubriken Diskurs (hos verkligheten). Jag kan inte nämna alla, men som helhet ger Författarnas Lagerkvist främst en påminnelse om hur komplex, språkligt skön, aktuell, läsvärd och djupt rannsakande nobelpristagaren från Växjö är, ännu i vår tid.

Tina Persson (Smålandsposten 17 december 2013)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: