NEIL PÅ TURNÉ

25 mars, 2010

Enligt Neil Young är skotten Bert Jansch (från gruppen Pentangle om någon minns) den främste akustiske gitarristen. Nu ska de ut på turné tillsammans, cirkeln är sluten. En gång i tiden skrev Neil ”Ambulance Blues” genom att kopiera Berts gitarrspel på ”Needle of Death”. Jag får plocka fram Pentangles LP ”Basket of Light” ur gömmorna.

Som om inte detta var stort nog – nu kommer också Jonathan Demmes nya konsertfilm: ”Neil Young Trunk Show”! Uppföljaren till ”Heart of Gold”, men med betoning på ”the axeman” (se den 20 minuter infernaliska ”No Hidden Path”)

¨What emerges is the most coherent and generous portrait of this artist yet captured on film, and probably the most remarkable melding of his soft and hard sides since the 1979 album Rust Never Sleeps. When he’s stalking across the stage in a rocked-out stupor, wisps of hair dangling in his face, it’s the force of his commitment that moves you. Where Heart of Gold showed us a man ready to make peace with the dying of the light, Trunk Show gives us all the rage Young has left in him.¨

Andrew Chan recenserar i indiefilmtidskriften Reverse Shot

Annonser

HOVE I MIAMI

20 mars, 2010

Chenjerai Hove, författaren till Ben och Skuggor, är en efterlyst man i sitt hemland Zimbabwe för sin kritik mot president Robert Mugabe.
Hove har levt som flykting sedan 2001 och flyttat från land till land. Nyligen landade han i Miami, där han ska bo de närmaste två åren som gäst hos John S. and James L. Knight Foundation.
Innan flykten förekom minst fem olika attentat mot hans liv. Det var allt från låtsasläkare som erbjöd honom dödliga tabletter till en trafikolycka som inte var någon olycka.
I sitt hemland Zimbabwe rankas hans som nr 17 på regeringens lista över statsfiender.
I Miami kommer han att fortsätta arbeta på sin självbiografi som undersöker hur våldet blev en så organisk del av Zimbabwes politiska system.

REGNBÅGAR I DAMMET

10 mars, 2010

Chenjerai Hove

Korrläsning pågår för fullt av Chenjerai Hove: Regnbågar i dammet (dikter, utgivning i höst).
Chenjerai Hove är en frispråkig samhällskritiker, starkt medveten om den koloniala erans orättvisor, såväl som turbulensen i dagens Zimbabwe. Han är romanförfattare, poet, essäist och föreläsare.

Han föddes 1956 på landsbygden nära gruvstaden Zvishavane i Zimbabwe. När han var tio år flyttade föräldrarna till Kadoma väster om Harare. Chenjerai utbildade sig till grundskolelärare och arbetade i yrket 1977-1981.

Därefter blev han litterär redaktör, först på Mambo Press och senare på Zimbabwe Publishing House. Han var också en av grundarna av ZIWI (Zimbabwe Writers Union) och senare dess ordförande 1984-1992.

Romaner: Masimba Avanhu? (1986), Bones (1988, vinnare av Zimbabwe Book Publishers Literary Award 1988 och Noma Award 1989), Shadows (1991) och Ancestors (1996).

Essäer: Shebeen Tales (1994), Guardians of the Soil (1997, intervjuer med Zimbabwes hövdingar och äldste tillsammans med Iliya Trojanow), Palaver Finish (2002).

Poesi: Up in Arms (1982), Swimming in Floods of Tears (1983, tillsammans med Lyamba wa Kabika), Red Hills of Home (1985), Rainbows in the Dust (1998) och Blind Moon (2003).

Han har rest vida omkring både i Afrika, Europa och USA på föreläsningsturnéer. Och varit writer-in-residence vid universitet i Zimbabwe, Leeds i England, Oregon i USA och Leiden i Tyskland.

Under alla år har Hove varit en viktig förespråkare för fri press och kulturutveckling i Zimbabwe. 2001 tvingades han lämna Zimbabwe efter dödshot och fick en fristad i Rambouillet i Frankrike. Under 2005-2007 har han varit fribyförfattare i Stavanger, Norge. Där har han bl.a. haft i uppdrag att skriva en pjäs för norska Nationalteatern.

Hans böcker har översatts till åtskilliga språk, inklusive franska, tyska, japanska, norska, svenska, holländska och danska. På svenska finns sedan tidigare romanerna Ben och Skuggor.

I en essä med titeln African literature: What shall we read? skriver han: “Jag försöker skriva böcker som påminner oss om vad det innebär att vara utan makt eller, till och med, att vara mäktig, och samtidigt sräva efter att återvinna vårt historiska medvetande i en tid när det värsta kan hända både de svaga och de starka i våra samhällen, som gjorts ömtåliga av så många politiska och kulturella krafter.¨