Recension i Populär Poesi

”Släpljus och vingar är Roy Isakssons 5 diktsamling utgivningen står Celanders förlag för. Det är en diktsamling där livet, naturen och tiden är något väsentligt. Här är texten rengjord från onödiga ord.

Roy Isakssons texter är enkla och lätta att förstå och mycket är taget ur vardagen och minnet.Det är avskalade texter där de onödiga orden är sällsynta. Man brukar säga att man skriver som man tänker och här kommer erfarenheten fram och att den inte saknas hos Roy Isaksson känner man tydligt. Han går tillbaka i tiden där minnena finns kvar, mörka och ljusa. Det är dikter som dokumenterar. Det är texter som gör tydliga beskrivningar, de ger bilder av en verklighet. Man känner att tiden är närvarande.

Diktsamlingen börjar med dikten om minnen från en nedlagd station:

Vi väntar på ett tåg. Rälsbussens krängande rödgula korg.

Dieseldoften som stannar en minut och tystar svalornas

singlande kvällsskrik.
Vi väntar på ett tåg. Kapten Miki ska finnas ombord.

Och här sitter bondlandets Windy och Salasso, djuriskt

trofasta.

Man upplever en självklarhet genom Roy Isakssons texter, man känner att det ligger en sanning där. Det är aldrig något tvivel, det finns alltid en säkerhet hos honom. Det finns en rymlighet i det han skriver, luften känns klar.

Det känns som ett ständigt sökande i det förflutna, det är något av en ensamhet som råder. Man upplever ett famlande efter något. Tiden finns där i olika stadier, det är årstider, dygnet, åldern, födelsen och döden. Känsla av ensamhet väcks då de olika generationerna tas upp: far, morbror, farfar, de finns kvar men bara i minnet nu.

Naturen har fått en stor plats hos Roy Isaksson. Det är bildrika scenerier av naturen där djuren spelar en stor roll:

Katten lapar sol. Talgoxen tar ständigt sats, snärtar genom

luften. Som hjärtats dubbelslag.

Att man kan höra sitt innersta i landskapet, alla dessa

verksamheter. Verksamheter.
Ett övervintrat påfågelsöga i uthusets skugga. Slår

plötsligt ihop sin tropiska vingprakt och blir ett med jordens

svärta.

Det finns inget avbrott i Roy Isakssons dikter, det är inget sovande, det är en ständig koncentration på nuet och det förgångna, på att vara och det som varit. Det känns som de finns kvar här nu, de personer han beskriver som nu bara finns i minnet.”

Rolf Zandén

Magnus Bremmer recenserar Selima Hill

DET ÄR SÅ HÄR DET ÄR. DIKTER
Selima Hill
160 s. Celanders
Urval tolkning och förord: Roy Isaksson
”Den samtida brittiska poesin för en relativt anonym tillvaro i Sverige numer. Åtminstone om man jämför med det på senare år betydligt rikligare flödet av översättningar och kritiska perspektiv på nordamerikansk poesi. Det har säkert sina förklaringar både här och på de brittiska öarna.

Inte desto mindre är det ett välkommet bidrag som Celanders förlag nu lämnar med introducerandet av den engelska poeten Selima Hill på svenska. Roy Isakssons urval och tolkningar sträcker sig från debuten ”Saying hello at the station” (1984) till den senaste boken ”Fruitcake” (2009).

Selima Hill, född 1945 och bosatt i Dorset, skulle kunna kallas centrallyriker. Men det vore en missvisande etikett vid närmare läsning av hennes poesi. Diktjaget är alltför instabilt, sliter sig loss från sin fasta förankring i världen, med en blick för det surrealistiska som vänder på perspektiven.

Hill är framför allt de drastiska tvärställningarnas poet. I hennes dikter lever det familjära alldeles intill det kusliga. De återkommande kristna motiven genomsyras på sina ställen av en stark sexualitet. Och dörren mot vansinnet står mitt i vardagen. Allt projiceras genom en omisskännligt svart humor och ett intensivt, ibland medvetet skevt bildspråk.

Samtidigt är Hills poesi småskalig, inte sällan ekonomisk till sin karaktär, vilket kanske låter paradoxalt. Ytterst få dikter i urvalet är längre än en sida. De djärva, tankevidgande kontrasteringarna kan iscensättas i några korta rader, som i en minnesvärd passage från samlingen ”Red Roses” (2006):

Vi känner till brutalitet:

den är ljuv.

Den är privat

och obscen

som modersmjölk.

Sammantaget ger urvalet bilden av en något ojämn poetisk produktion. Starkast verkar poesin i de tematiskt sammanhållna diktsamlingarna, som ”Violet” (1997) och ”Portraits of my lover as a horse” (2002), där den seriella karaktären skapar en viktig dynamik mellan del och helhet.

Roy Isaksson har lyckats väl med att återskapa lekfullheten och humorn (den lika torra som vassa) i sin svenska tolkning. Inte minst överförs också den muntliga kvalitet som präglar många av Hills dikter på ett tillfredsställande sätt.”

SVENSKA DAGBLADET 2 mars

Ny recension i Kulturen

Finstämd men ljummen, skriver Sofie Niemi i Tidningen Kulturen den 20 mars.

”Släpljus och vingar är Roy Isakssons femte diktsamling. Boken är fylld med stillsam och eftertänksam poesi som stundtals påminner om ett gammalt fotografi, men som ibland är långt mer abstrakt, med en tidlös ljudbild, komplex och djupsinnig. Flera av dikterna är tillräckligt berättande för att kallas prosapoesi och bygger ofta upp en minnesbild, kanske ett ögonblick ur barndomen, eller en mer kvardröjande bild av en landsbygd. Vissa saker är hämtade ur dokumentation om byns historia och diktarjaget sammanfogar dessa fakta med sina egna minnen och erinringar. Det är berättelsen som ett förflutet och om en far som finns och som försvinner. Det förflutna är dock inte isolerat, utan blandas ut med nuet, med vardagens stillsamma göromål och tysta betraktelser av omgivningen. Det förflutna har blivit till nuet och vissa saker finns kvar, andra försvinner.

Isakssons poesi berör flera sinnen – hans bilder är inte bara visuella, utan också fyllda av ljud och beröring. Det kan vara julisolens värme, en rakknivsegg mot ett finger eller en talgoxes snärtande genom luften. I de mer prosaliknande styckena undviker Isaksson att göra något radikalt med bildspråket, men i den långt mer abstrakta dikten ”Snart ökar jordens rotationshastighet med en sekund” finner vi något mer expressivt: ”Nätternas viskande skrift sufflerar oss. / Vattenbrisader genom grenverk, längs husmossans trappsteg. / Mångfaldsmummel, / nya färger som sipprar upp i mörker.”

Mitt bland de ursvenska landsbygdsskildringarna glimtar bilder av en annan tillvaro fram, Kosovo och en hänvisning till massakern i Srebrenica. Kanske blir det en kontrast till den småländska stillsamma och sävliga landsbygden, omedvetenheten och det som händer och har hänt, det långsamma begravandet av minnen av oförlåtna oförrätter.

Roy Isaksson skriver rofylld poesi, stilmässigt skiftande, men tematiskt sammanhållen. Det jag uppskattar mest är bilderna av det förflutna i en långsam evighetsprocess, bemödanden och glömska, kanske är det landsbygdsbilder som är så allmängiltiga att varje människa som varit på en gammal bondgård, med rostiga gamla harvar övervuxna av gräs och en gammal gårdssoptipp kan känna igen sig.

Samtidigt som jag kan uppskatta denna sorts poesi precis för vad den är, erkänna att den är välskriven och mångfacetterad, kan jag inte undvika att bli en aning uttråkad. Här finns ingenting nytt, ingenting gripande eller radikalt – det är lite som poesi djupt inkörd i en plogfåra, finstämd men ljummen. Och det är långt ifrån ett specifikt utdömande av Släpljus och vingar, snarare en temperaturmätning på mycket av den poesi som kommer ut idag, den konceptuella icke inräknad.”

Ett glädjande besked…..

Fick nyss besked om att Selima Hill kommer till Kristianstad bokfestival i september.
Förbered er på något alldeles extra.
(http://www.celanders.se/selima_hill.htm)

Författarbesök: Släpljus och vingar

Roy Isaksson berättar och läser ur sin nya bok, som handlar om förflutenhet, glädje, nåd, tacksamhet och kärlek. En far tynar bort och dör – och en son söker i minnena, i växtriket, i djurriket, i människoriket, i solidaritetens styrka. Det förgångna och det innerliga är inte att förakta, utan en viktig navelsträng. Det handlar om mänsklig närhet, en dröm, en njutning i mycket små underverk, som ett övervintrat påfågelsöga och taknätsspindlarnas byggnadsverk. Entré 50 kr.

Öppettider
2013-04-10: Onsdag kl 18:00 – 19:00

Plats: Galaxen
Växjö stadsbibliotek

Brott och straff….

”Mörderskan” (Oppenheim förlag) är en iskall berättelse om brott och straff med obygdens mörka skönhet som kuliss. Den gamla kvinnan Chadoula lever i samhällets utkant på den grekiska ön Skiathos.

När boken börjar försöker hon få tyst på sitt skrikande barnbarn så att hennes dotter kan få lite sömn. Hon vaggar barnet och plötsligt inser hon det fruktansvärda: det finns inget värre än att bli född till kvinna.

Men det finns också något som hon, Chadoula, kan göra åt saken…

Författaren Alexandros Papadiamantis föddes 1851 på ön Skiathos. Han är en av de största inom modern grekisk litteratur och en del av den grekiska folksjälen. Alltsedan hans död för hundra år sedan har generationer av greker läst hans texter som än idag är fascinerande moderna.

”Mörderskan” har översatts till svenska av författaren och översättaren Jan Henrik Swahn, som har stark anknytning till Grekland och den grekiska kulturen. Han har lyckats med det som länge ansetts omöjligt: att översätta en av Alexandros Papadiamantis mest kända långnoveller, I fonissa, till en spännande och läsvärd berättelse.